The Bus

Sorgens svarta skepnad stiger på bussen idag, tunga andetag i tystnad - håller sig krampaktigt fast i trasiga skuggor från gårdagens smärta. De tunga regnmolnen som släpper sina tårar- för det vackra i vår tid. En människas liv är värdefullt när ögon möts i ett viskande djupt andetag. Sorgen följer med på resan i livets landskap, en medpassagerare vart vi åker i skogar, berg och dalar. Sorgens svarta skepnad stiger på bussen idag- ett andetag i tystnad- du och jag.
 
vart än vi går.
 

A sorrow-black shape arises on the bus today, Heavy, silent breaths r

emain desperately stuck in the broken shadows of yesterday's pain. These heavy clouds that drop their tears do it beautifully. A person's life is precious when eyes meet in a whisper deep breath. A grief accompanies this journey through life's landscape... a fellow passenger with us wherever we go. A sorrow-black-shape is arising on the bus today - a breath of silence - enwrapping you and me.

Liknande inlägg

Kommentera inlägget här: