Death can come in every moment

En av guds vilsna själar har fått vingar en stund,  då glimtar klarheten, klarare än separationens mörka grund. Då öppnas himmelen till min evighet, och låter mig vila i kärlekens
 
 
 

Take Me Back

Ta mig tillbaka till livets gröna gren, där rösten från flickan är klar och ren  - med silkeslena bara bröst, är sommarens grönska långt ifrån höst. Vill du ta min hand och följa mig till barfotaland, - leka med vinden, smaka på den första kyss som smeka livets sår? Besöka en barndom som aldrig tog slut, en skog där jag kände mig så fri och kunde springa vaken i livets eufori. Ta mig tillbaka till tiden då änglar smekte en vidunderlig morgon så grå, en kärlek som blott oskulden kan förstå. Ta mig tillbaka, men lämna aldrig tiden nu, detta är tankens magi. 
 
Take me back to life, green branch, where the voice of the little girl is clear and clean—with her silky naked breast—the summer greenery far distant from the fall. Would you take my hand and follow me to the barefoot country, and to the first kiss that tastes like spring? Let me visit a childhood that never ended: a forest where I felt free and ran wide awake in life's new joy. Take me back to the time when angels were playing amidst a monstrous gray morning in a love that only a pure innocent can understand. Take me back, but never let me leave this time of here, of now—this is a magical thought. 

nnnnnnn

En ros i sin vackraste blommning, växer i myllan  mörk, hjälper moder jord att föda den aska som ligger så gömd. Se solen den skiner på allt levande idag och deras fördolda dvala. Allt väcks upp till liv, när födelsens smärta . En ros i sin vackraste blommning går också till söms under nattens svarta mantel,