WHEN A WOMAN CRUMBLES

When a woman melts into Love,
when she softens into cream,
into her wider knowing,
into the Great dreamer’s dream
of her hidden beauties
and all that matters and is real,
she becomes an icon of the Holy,
a door into that living glory
which endures when all else falls away,
and her body crumbles
as she arises to sail
far beyond this life
into a wild sea of stars.

Blake Steele

Kategori: Life, Poetry; Taggar: Blake Steele, beauty,, life poetry, poem about women, poetry about women,, spiritual life, true beauty;

Crossroads

Det mållösa, ansiktslösa steget på mossbeklädd stig denna tidiga morgon, väcker långsamt min resa in i det osynliga landet. Jag lutar mig mot ett träd och vet att allt håller mig med sin stabila grund. Underjordens rotsystem är sammanflätat med varandra, som alla tankar, känslor och tårar i världen. Alla barr på trädet har en gåva att ge, varje strå och sten, har sin egna unika perfektion, som fötter, händer, hud o doft. Livsvägen är oändlig, efter varje kurva kommer snart en ny åter, återvändsgränder, med tid för reflektion och raka enkla sträckor, som har små avtagsvägar med nya möjligheter, som när livets lilla frö tittar upp från mörka jorden, för att möta solens strålar för första gången. Betraktelser när jag närmar mig en öppning, en större väg, mitt i livets vägskäl.
 
That speechless, faceless step on a mossy path early this morning, slowly awakens my journey into the invisible country. I lean against a tree and know that everything holds me with its solid foundation. Earth's root system is intertwined, as all thoughts, emotions and tears weave together in the world. All the needles on this tree has a gift to give, each straw and stone, has its own unique perfection, as the feet, hands, skin sense and smell. Life's road is infinite, for every curve will soon renew again old dead ends. With time for reflection, straight simple lines are seen to have small turns, each a new opportunity, as when a tiny, living seed looks up from the dark earth to meet the sun's rays for the first time. Meditations when I approach an opening, a major road in the midst of life's crossroads.
/Ingela
 
Kategori: Life, Poetry; Taggar: Ingela Axkrants, Nature poems, a beautiful life, crossroads, decisions, forest poetry, life poetry, poem, poetry of nature;

A Whispering

Någon säger... allt du gjort delas av oss alla, så känn dig överens med tiden och släpp min hand, vi kommer att mötas på annan strand. Någon viskar i ditt öra- Det är inte farligt att dö. Ett blekgult löv seglar mot marken och du drar ditt sista andetag. Jag öppnar fönstret och låter luften sakta fylla dig med evighetens ljus. Därute i mörkret tänds en ny stjärna och natten doftar döda löv som täcker dina spår på marken; försvunnet och uttorkat och allt är förlåtet. Någon gråter osynliga tårar av glädje för att du finns i lövet som faller mjukt och stilla. En röst säger att inget är ett under. Rösten är min.

(Remembering the death of an old man)

Someone says ... all you've done is shared by us all, so agree with this time and release my hand; we will meet in another place. Someone whispers in your ear, ‘It is not dangerous to die.’ A pale yellow leaf drifts towards the ground as you draw in your last breath. I open the window and let in a gentle, warm breeze to fill you with the light of eternity. Out there in the darkness shines a new star as the night smells of dead leaves that now cover your tracks on the ground. They are lost and crumpled, and all is forgiven. Someone is crying unseen tears of joy because you are in this leaf that falls softly and quietly. A voice utters nothing in wonder! The voice is mine.

/Ingela

Kategori: Death Taggar: 3 tips, Ingela Axkrants, death, dikt, life poetry, love poetry, poem, död,;