Black Ash on Snow

Hur ska jag kunna följa stormens blinda öga, ett djup av mörker där våldet får ta plats. Det handlar inte om ögon, utan den svarta korpens vingar som skuggar klarhetens väg i en förvirrad tid. Hur ska jag kunna leva så välsignad, när världens hjärta brinner med sån intensitet, som svart aska smälter ner i den vita oskuldsfulla snön. Låt mig få leva denna vackra dag inför ditt leende. 
 

How will I be able to follow the storm blind eye, a deep darkness where violence may take place. It is not the eyes, but the black raven wings trailing a clear road in a confused time. How can I live so blessed, when the world's heart burns with such intensity that black ash melts within white virginal snow. Let me live this beautiful day before your smile. <Ingela

Kategori: Life, Poetry; Taggar: Ingela Axkrants, dikt, poem, spiritual poetry;

The Flower Mother's Scent

Det sådda frö brister- livet växa sig rikt in i dödens fält när skuggan vilar en stund bland blommors sköna doft. Låt oss växa vilt och gå i knopp - låta liljor växa på stigen vi gått. Så och skörda igen och igen- då dödens gren är livets förlagning - så som jag verkligen minns det gröna gräset och skogarna. 
 
The sown seed brister- life growing rich into the killing fields when the shadow is resting for a moment amongst the flower mother's beautiful scent. Let us grow open wildly and spreading our bud let these lilies grow on the path we have passed. Sow and reap again and again - for the dead branch is life's publication - so I may actually remember green grass and the forests. /Ingela
Kategori: Life, Poetry; Taggar: Ingela Axkrants, dikt, life poetry, mystical poetry, poem;

The Whitest White Light

Den vita natten är bländande ljus som den vitaste svan på spelgelblankt  mörkt vatten. Månen smeker solens strålar - ingen härskar över ljuset eller skuggorna, de leker med varandra i fred som när den vita drottning stryker sin milda hand över morgon varm kind- väcker världen ur tystnadens vintersömn - allt vi glömt tinas upp och värmer den kalla och frusna hand. Om det finns en känsla av fastfrrusen tomhet, stanna ändå kvar - för då ler själens röst och poetens vilda och lustfyllda melodi väcker liv i döden.  Det vitaste vitaste ljuset finns runt dig, som månens ljus runt solen när nattens mörker träder in.
 
The white night is dazzling with light, like the whitest swan on a mirror of dark water. The moon caresses sun beams - there are no rules about the light or shadows; they play with each other in peace. When the white queen slips her gentle hand over the morning, warmed cheek it evokes a world of silent winter sleep. Everything we had forgotten thaws and warms the frozen hand. If you sese a feeling of frozen emptiness, stay still and wait for the smiles of the voice of your soul and a poet's wild, passionate melody evoking life in death. The whitest whitest light is available, all around you, as the light of the moon surrounds the sun whenever the dark night enters. /Ingela
Kategori: Life, Poetry; Taggar: Ingela Axkrants, dikt, mystical poetry, poem, spirituella dikter;