A Victim
En gång ville jag vara ett offer, och såg det i andra. Jag plockade blommor, som vissnade och trubaduren på vägen slutade sjunga. Sorgen fick inte vara ett svart, svart hål, utan skulle fyllas med ljus. När smärtans mörker närmade sig, kramade jag dess hand och smakade på dess blod. Det fanns ingen skillnad på mörker och ljus, gott och ont- endast jag själv med friheten att uppleva livet som det är, med alla nyanser, smaker, dofter.... En gång ville jag vara ett offer- så skönt att i den eviga vilan få somna och vakna.
One time, I wanted to be a victim, and saw it in others. I picked flowers that withered, and a troubadour on the road stopped singing. Then I found grief found not to be a black, black hole, but rather filled with light. When the dark pain approached, I hugged its hand and tasted its blood. Then there was no difference between darkness and light, good and evil — but only myself with the freedom to experience life as it is, with all the nuances, flavors, and fragrances... One time I wanted to be a victim: but oh, it is so beautiful to be in the Eternal rest where I get to lie down to sleep... and wake up.
/Ingela