To Margret


Ögonblicket när du dör, håller jag en utblommad maskros i min hand, din kropp är i ett land långt bort, men din själ är här. Din skönhet finns i blomman och du springer fri i vinden och gör de volter du alltid velat göra. Du finns i solen som värmer mitt skinn, i vårregnet, denna ljusa dag. Din närvaro stannar tiden en stund, och jag minns ett ögonblick, som mjukt glänser över jorden idag. Inget att söka, inget att lära, livet finns här i döden, min kära. Så jag andas in din oändlighet, ditt ljus och din kärlek; det är skönt att vara nära...
/Ingela
 
English
This moment, as you die, I keep a tired dandelion in my hand. Your body is in a land far away, but your soul is here. Dear... your beauty is in this flower. Now you run free in an everlasting wind, and make the cartwheels you always wanted to do. You are the sun that warms my skin in the spring rain, this bright day. Your presence stops time for a while, and I remember a moment like soft sunbeams on the earth. No searching, no learning... life is here in death, my dear. So I breathe in your infinity, your light and your love; it's so nice to be close... 

/Ingela

Kommentera inlägget här: