I Couldn't Use Words

Ett liv i ordlöst mörker och ljus- med en öppenhet och rymd, som ett oändligt hav av blommor på vildvuxen äng. Jag kände dig genom den milda doften av daggvåta rosenblad ; Smak av mormors Mandelskorpor och plommonpaj. Alla ord jag sagt och alla möten, minnen var borta, endast pärlan av glas visade sitt ansikte mot världen. Transperant och klar, fragil och skör, obeväpnad och naken på livets scen. Efter uppvaknandet från dödens virvel, till ett nytt seende, en ny verklighet. Ett fallskärmshopp från ett oändligt hav av blommor till nattsvart värld. Ord rymdes inte, utan skönheten levde i sången, smekningen, doften och seendet. Allt fick läras om på nytt- världen rycktes bort under mina fötter och jag skapade en ny grund att stå på. Ett liv i ordlöst mörker och ljus- möjligheter, öppenhet och rymd, som ett oändligt hav av blommor på vildvuxen äng.
/Ingela
 
English
 

A life of wordless dark and light, with openness and space, as an endless sea of flowers in an overgrown meadow. I knew you by a mild scent and dewy petals; a taste of Grandma's Almond Rusks and plum pie. All the words I've spoken, all meetings and memories were gone, only a pearl of glass showed its face to the world. Transperant and clear, fragile and frail, unarmed and naked on the stage of life. After awakening from death´s snare, a new vision, a new reality. A parachute jump from an endless sea of flowers to the pitch-black world. Words were not contained, but the beauty lived in a song, caresses, smells and visions. Everything had to be learned anew - the world was snatched away under my feet and I created a new foundation on which to stand. A life of wordless darkness and light, possibilities, openness and spaciousness, as an endless sea of flowers in an overgrown meadow.
/ Ingela

Kommentera inlägget här: